Biologins historia (Biologi) - www.binogi.se

Testa och lär mer genom att skapa ett gratis konto på 👉 www.binogi.se

Binogi (fd Studi) Digitalt läromedel

🟡 Multimodalt och internetbaserat
🟠 + 1250 animerade lektioner
🔴 Åk 4-9, IM, GY, Vux
🟣 Flera språk i tal, text och quiz
🔵 För kommun, skolor, privatpersoner

Forskningsbaserat och kvalitetssäkrat.



Har du hört talas om att strutsar brukar gömma huvudet i sanden? Eller att tjurar blir ursinniga när de ser någonting rött? Eller att skator är tjuvaktiga och gärna tar det som glimmar? Tror du att allt det där är sant?

Det är inte sant. Det är myter. Ingen har någonsin sett en struts med huvudet i sanden. Tjurar kan inte ens urskilja röd färg, och skator verkar snarare bli rädda för glimmande föremål.

Det finns mängder med myter och felaktiga idéer om världen och naturen. Dom kommer från gammal folktro eller från populärkultur, och ibland från religion. Ofta vet man inte ens hur sådana föreställningar har uppstått, men människan har alltid försökt hitta förklaringar till det vi ser omkring oss, och ofta har vi haft alldeles fel. Så sent som på 1500-talet trodde man att liv kunde uppstå ur död materia. Som när svampar började växa på döda träd, eller när mögel bara tycktes dyka upp på gamla brödbitar.

Men på 1600-talet visade vetenskapsmän att det här var fel, tack vare en ny uppfinning. Med hjälp av ett mikroskop kunde bilden av ett objekt förstoras 50 gånger. Då såg dom att levande organismer är uppbyggda av celler. Dom lärde sig mer och mer om celler, och drog slutsatsen att liv bara kan uppstå ur annat liv. Nu blev det möjligt att formulera cellteorin, en av biologins hörnstenar. Den moderna vetenskapen biologi föddes.

Biologins historia innehåller flera sådana upptäckter som i grunden förändrat vår syn på livet. I naturen finns en enorm mångfald av djur och växter, och dom är ofta perfekt anpassade till den miljö dom lever i. Länge var den dominerande uppfattningen att allt var uttänkt och skapat av någon, eller något, men på 1800-talet skulle en ny vetenskaplig upptäckt utmana den tanken.

När vetenskapsmannen Charles Darwin besökte ögruppen Galapagos la han märke till något intressant. En viss typ av fåglar skilde sig lite åt från en ö till en annan. Darwin tänkte att fåglarna hade anpassat sig till sina livsmiljöer, och han utvecklade en teori.

År 1859 publicerade han boken Om arternas uppkomst. I den beskrev Darwin hur djur- och växtarter utvecklats ur andra arter genom små, små förändringar och långsam anpassning till sin miljö. Den individ som är bäst anpassad till levnadsmiljön har större chans att överleva längre och få fler ungar. Då sprids individens egenskaper vidare. Det här är läran om evolution, en av de viktigaste upptäckterna i biologins historia. Den innebar en helt ny syn på världen och naturen. Evolution är en annan av biologins hörnstenar.

På 1900-talet lärde sig forskare också hur egenskaper går i arv från generation till generation, i och med upptäckten av arvsmassan, generna. I varje cell finns det speciella molekyler som innehåller information of generna, arvet och våra medfödda egenskaper. Det är DNA-molekylen, som bär på våra gener. Läran om DNA-molekylen och om ärftlighet kallas genetik, och den är ytterligare en hörnsten i den biologiska vetenskapen. Idag utförs en stor del av den biologiska forskningen i laboratorier där man studerar DNA-molekylers egenskaper. Det ger bland annat kunskap om hur sjukdomar fungerar och hur de kan botas.

Biologi har utvecklats snabbt genom åren, och man söker kunskapen på olika sätt. Man kan studera celler och DNA-molekyler i mikroskop, eller bege sig ut i naturen och göra fältstudier. Grunden för lärandet är alltid en vetenskaplig metod.

Någon enstaka gång händer det som alla forskare nog drömmer om - en upptäckt som förändrar och fördjupar synen på livet och biologin. Som cellteorin, evolutionsläran eller genetiken.

Och så kan man avliva gamla myter, förstås.